Tuesday, November 30, 2010

Sömnen - Tandborsten (1 - 0)

Alma lyckades somna utan att ge efter för tandborsten
Vi har under en längre tid utkämpat små strider om tandborstningens vara eller inte. Striderna har inte känts så bra. Tänderna blir borstade men vi tror inte det kommer att göra borstningen lättare i framtiden. Morgnarna är enklare. Efter frukost framför Mojjy (Molly Mus) så gäller det att snabbt och smidigt ta sig ut till badrummet och hämta tandborstarna. Sedan får Alma sin och  mamma och pappa sina. Vanligtvis suger Alma en kort stund på tandborsten och tycker att det får räcka. Går det bra sitter hon som förhäxad av den lilla musens äventyr och vi kan hjälpa till att försöka nå in till hörntänderna. Det går ibland, men det är inte lätt och audiensen hos hörntänderna är kort.

På kvällarna är det svårare. I kväll var damen trött så trött och låg helt stilla när jag hämtade borsten och försökte en ny taktik. Jag lade mig bredvid henne och försökte tydligt föklara varför det är så viktigt att borsta tänderna. Jag använde inte skrämselbilderna med de gamla indiska gummorna med sina gulbruna betar - då hade ingen av oss sovit i natt - utan lite mer modesta argument som tandläkare och hur ont hål gör.

Vi vill se henne fortsätta le på det här sättet
Jag pratade rätt länge och måste säga att jag var lite imponerad av Almas tålmodiga lyssnan, men efter ett tag rullade hon lite längre bort och kort därefter började ögonen gå i kors. Under hela min berättelse pillade hon på tandborsten och såg ut att begrunda mina visdomsord, men när hon släppte borsten och somnade slog det mig att hon kanske tyckte detbara var en ganska lång godnattsaga utan riktig final.

Ni som har gått igenom det här. Nyligen eller för länge sedan. Hur gjorde ni? Mormor tyckte att "Fredrik kan väl berätta en historia, han har ju fantasi". Det gick som det gick.

Effektivaste borstningen har nog varit när vi lekt att tandborsten är ett rymdfordon eller humla som måste komma in i munnen, men det fungerar inte alltid och framför allt inte hur många inflygningar som helst. Oftast hinner vi inte med alla fyra hörnen innan vi får flygförbud och sedan gäller antingen attack eller reträtt och ingendera känns speciellt bra. Vi vill ju att lilltjejen ska få behålla sitt härliga leende.

Monday, November 29, 2010

Pommes - Linser (1 - 0)

Ester och Alma valde pommes frites framför ris och linser.
Ester är en av tjejerna med svensk mor här i Gokulam (den del av Mysore där yogisarna bor). Hon är fyra år och inte så imponerad av Alma eller andra småpluttar. Men när vi stannade till för att äta efter en tur till lekparken fick hon tänka om. Ester fick pommes. Alma ris och linser. Alma var snabb på att ta sig över till stora coola Ester och hennes portion pommes.En frenetisk tävling i vem som skulle hinna äta flest pommes utbröt och när Ester började förstå vidden av Almas kindpåskapacitet resulterade det hela sånär i gråt och gräl. Vi fick beställa mer och tjejerna fortsatte sitt race med att doppa så många pommes som möjligt i ketchup och mula in i munnen. Under sådana förhållanden räcker ketchup på små påsar inte långt men Esters strategiska mor Anna (!) visade sig ha fifflat undan en hel rad ketchupförpackningar och kunde gång på gång slå de unga tu med häpnad genom att klämma fram ännu en klick.

Vi förklarade matchen oavgjord eftersom båda gick in i frityrkoma utan att ha rensat tallriken.

Tuesday, November 23, 2010

Bhuba bye bye.

Dags för en uppdatering. Vi har rört oss en del, lämnat Bhubaneswar, aporna och huset. I stället för att betaa en månadshyra till flyttade vi in på Z-Hotel i Puri och väntade in farfar som kom på besök. Anna distansjobbade en del, men tog också med oss till slumprojektet i Puri. I Puri och Konark stal farfar showen från Alma, nu var det inte hon som indierna vill bli fotade med.

Farfar Leif och Alma väljer kläder, eller leker "tittut" 
Efter Puri och ett kort stopp i Bhubaneswar rörde vi oss söderut (på väg till Kerala...). Första anhalten blev Bengaluru (f.k.a Bangalore). En helt annan värld. Ett helt annat århundrade, årtusende. Plötsligt kunde vi varit i Europa, det fanns affärer, trafiken följde (vissa) regler. Två dagar irrade vi runt i IT-metropolen innan vi reste vidare till Mysore. Där är vi nu.

Efter ett par nätter på ett ganska charmlöst lyxhotell har vi hyrt en liten lägenhet där vi planerar stanna några veckor innan vi reser vidare. Farfar är just nu på väg hem till vintern. Alma ska få lite vardag här. Anna ska få jobba för att kunna avsluta det hon påbörjade i Bhubaneswar. Själv ska jag testa om lite yoga kan göra min rygg gladare. Återkommer snart med fler uppdateringar. Puss och kram.

Wednesday, October 27, 2010

Aporna


Aporna, originally uploaded by AnnaFredrik.

Igår såg vi en flock apor när vi gick till skolan. De satt på ett inte riktigt färdigt hus nära vårt kvarter. Spännande. Alma pekade och pekade och sa "apa", "apa", "apa. Jag svällde av stolthet över min dotters begåvning. Det var trots allt jag som första gången visade henne en apa och milt rättade henne när hon pekade på en kort mörk herre och stolt sa "apa". Det var lite skoj tyckte jag. Sedan dess har hon titt som tätt pekat på mig med ett försynt, lite trevande "apa".

På kvällen hade aporna förflyttat sig och satt på taken runt vårt hus. Ytterst exotiskt att ha apor som tittar på en när man hänger tvätt. I morse vaknade vi av att de dunsade och small från taket. Tjatter och krukor som gick i kras.

Inte bara krukor visade det sig. När jag och Alma skulle titta på tecknat efter skolan var det stjärnornas krig på TV. Vi gick upp på taket och parabolen såg lite vissen ut. Sned och bucklig. Aporna har dragit vidare och kvar sitter vi utan TV, utan apor men med en bra förklaring till hyresvärden. Jo, det var en flock apor...

Det gäller bara att inte Alma kommer på vem hon brukar peka på när hon hör "apa".

Sunday, October 24, 2010

Grattis kung Arthur

I dag avslutas en veckas ledighet och festligheter här i Bhubaneswar. I går var jag inbjuden till firandet eftersom jag gett ett litet bidrag. Festligheterna pågick på en äng utanför vårt kvarter, plaststolar, kulörta lyktor, mässande röster, trummor, distade högtalare, farbröder i orangefärgade lakan. En riktig fest helt enkelt.

När klockan närmade sig tidpunkten de sagt att jag kunde komma för att äta lite så brakade ett ordentligt regnoväder loss. Det blixtrade och small, regnet smattrade och vinden slet i presenningar och lakan. Temperaturen föll tio grader på mindre än en timme så en och annan farbror kom nog hem med blåfrusna kulor under sina oranga lakan. För mig innebar stormen att jag räddades från ett kalas jag inte ville gå på.

Ett jag däremot skulle vilja gå på är Arthurs tvåårskalas idag. Alma, Anna och jag piper av längtan när vi tänker på kusinerna i Götet och önskar Arthur ett superskoj kalas med mycket tårta, saft och fiskdamm. Stor kram till dig Arthur. Stor kram till storebror Douglas också. Och till mamma och pappa såklart.

Vi har tyvärr ingen ugn i huset så tårtan får bli en bakelse i stället. Farbror Dedde hoppar upp på första bästa ko och ger sig ut på jakt så fort vi ätit frukost...

Present tar Alma med sig hem, så den får du när ni ses nästa gång.

Saturday, October 16, 2010

Chowmein


Chowmein, originally uploaded by AnnaFredrik.

Idag har Alma haft en storätardag. Vaknade och krävde tutte, sedan fick hon en stor portion gröt. På det följde frukost med mamma och pappa, sedan lite tutte igen. När morgonfrosseriet var över tog vi en förmiddagspromenad innan fröken somnade.

När Alma vaknade efter en dryg timme åt vi en till tallrik gröt och en banan innan vi gick och badade. Det hade pappa lovat henne. En cyklon har passerat kusten. Vågorna är stora och strömmarna kraftiga så vi höll oss i vattenbrynet och sprang så snabbt vi kunde för att undvika att bli översköljda när vågorna kom. Efter en timme kom mamma ned för att berätta att hon beställt lunch till oss. Alma tog chansen och tjatade till sig lite tutte medan pappa tog ett dopp. Sedan skyndade vi oss tillbaka till hotellet och åt.

Efter lunch en till promenad och eftermiddagssömn.Plötsligt är det dags för middag, men först lite mer tutte. På restaurangen beställde vi en portion chow mein till Alma och bad att få den så snabbt som möjligt. Alma kastade sig över sin portion och slevade friskt i sig. När mamma och pappa fick sin mat tog hon lite av den också, men en hel del skickade vårt lilla matvrak rask vidare till två katter som tacksamt strök sig kring hennes stol. Till dessert fick mamma en chokladmuffin, eller en halv efter att Alma fått tag på den. Pappa fick nöja sig med en espresso.

Eftersom det blivit sent gick vi tillbaka till hotellet där storätardagen avslutades med lite... (ja, ni kanske kan gissa vad). Nu sover den lilla gourmanden på rygg med ett belåtet leende på läpparna.

Kvällstur


Rickshaw, originally uploaded by AnnaFredrik.

Ikväll träffade Alma en trevlig farbor som körde rickshaw. Hon fick provsitta och sedan tog hon och mamma en liten åktur runt kvarteret. En dag ska pappa få provcykla, det har han blivit lovad.