 |
| Alma leker med uniformerna. |
En av stötestenarna har varit vad jag och Alma skulle göra för att fördriva dagarna. Visst kan Alma leka med de andra barnen i kvarteret men det är inte alltid tiderna sammanfaller. Alma sover gärna på förmiddagen, andra på eftermiddagen. De lite större barnen går i skola och kommer hem sent så det finns inga garantier att vi har lekkamrater när monsuen gjort vägen som geggigast.
En dag kom Anna hem med information om en förskola som bara ligger någon kilometer härifrån, tio minuters marsch om inte Alma bestämmer tempot. Vi har testat ett par dagar och även om hon är lite ung för att hänga med och uppskatta alla moment får hon nog gå kvar.
 |
| Husguden får smaka svensk välling |
Efter de två första dagarna hade jag mina dubier men efter att ha testat en morgon till så får hon fortsätta. Min tvekan berodde på ett par av lärarnas energiska försök att få barnen att leka på kommando. Jag vill att Alma ska växa upp till en fritänkande tuff skatebrud, ingen nickedocka. Men jag tog med min tuffa Anna som förklarade för lärarna hur saker och ting skulle fungera... Så nu kan vi komma och gå som vi vill, och min förhoppning är att Alma fortsätter leka och uppvigla de andra som inte heller vill sitta ned och lära sig att apelsin börjar på A, babian på B och så vidare. Får se hur länge vi får hållas :)
Ett par av barnen som inte heller är så överväldigade av lekregleringen stod och tittade på när Alma bjöd en av statyerna på sin medhavda välling. Varken Alma eller stenansiktet drack värst mycket.
Vilken fin blogg ni har. Följer med spänning hur det går för er(och speciellt Alma) i det nya landet. Olle tycker det är tomt på gatan och saknar sin kompis. Må så gott!
ReplyDeleteStina